ett år senare

jag hade verkligen glömt bort att den här bloggen existerade. känns som att det var en helt annan person som skrev de där inläggen för alla de där år sedan. på något sätt var det ju det också. en ängslig tonåring som tog sig själv och sina problem på lite för stort allvar. känns som att jag kommit ett litet steg därifrån i alla fall.
 
jag har nu bott utomlands i ett år och snart är det dax att återvända till sverige. jag vet inte riktigt vad jag känner inför det. så mycket blandade känslor. 
jag är absolut färdig med mitt jobb här. har lärt mig så sjukt mycket och verkligen utvecklats som person. men nu har jag nog nått gränsen för hur mycket man kan utvecklas av det här, och snart är det dags att hitta nya utmaningar.
jag har precis sökt in till universitetet, på lördag ska jag skriva högskoleprovet, bostad är fixad. så på något sätt går jag vidare med mitt liv nu.
men även om jag kommer in på skolan har jag en hel sommar att spendera hemma innan dess. har inget jobb och inget sug att skaffa ett heller. kommer bli galen på att bo under samma tak som mamma, pappa och bror igen, speciellt om jag ska gå utan jobb och de ska hålla på och klaga och tjata. 
kanske skulle jag stannat här ett tag till i alla fall.. jaja, det är försent att tänka på nu i vilket fall som helst. 
 
annars då? hur mår jag?
tänker inte så mycket på det för tillfället, så det borde väl betyda att jag mår helt okej i alla fall. är lite depp pga att jag ska lämna allt och alla här men annars har jag inget att klaga på.
mitt förhållande till mat är dock extremt komplicerat just nu. jag äter för mycket/onyttigt och tänker på det konstant. vad/när/hur/om jag ska äta härnäst tar upp större delen av min tankeverksamhet och det gör mig så ledsen. jag vill ju trivas i min kropp och kunna äta godis utan att få massa ångest. men det är så svårt.. jag hoppas och ber att det blir lättare när jag är tillbaka i sverige igen. 
 
 
Upp